Så planerar Järfälla kommun att utsläppsbanta – men räcker det?

Klimatet ligger på allas läppar – inklusive kommunpolitikernas. I Järfälla kommuns nya klimat- och energiplan finns satsningarna på cykelförvaringsboxar och “mobilitetshus”. Samtidigt är politikerna oeniga ifall detta är nog.

I dagarna avslutades klimatmötet COP25 i Madrid. Det är inte bara världspolitiken som lider av klimatfeber – bara två veckor tidigare släppte Järfälla kommun sin klimat- och energiplan för åren 2020–2024.

Aphram Melki (C) är kommunalråd i Järfälla och ordförande för kommunstyrelsens utskott för miljö och social hållbarhet. Han menar att kommunen framför allt måste fokusera på byggnation och transporter för att minska utsläppen.

– Det är genom de områdena vi kan nå klimatmålet, men det är också där de största utmaningarna ligger, säger han.

Forskning från Centrum för Hållbar Utveckling (CEMUS) vid Uppsala Universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet visar att Järfällas utsläpp främst kommer från transporter. Forskarna skriver att kommunen bör satsa på snabbt reducerade utsläpp från person- och yrkesfordon samt koldioxidneutral nybyggnation.

Bland målen i den nya klimatplanen finns att cykeltrafiken ska öka från ungefär fem procent till tjugo procent av det totala resandet till år 2030. Kommunen ska bland annat installera cykelförvaringsboxar i Jakobsberg, Kallhäll och Viksjö för att underlätta cykling till och från kollektivtrafik.

Bilberoendet ska minska genom att nybyggnationer inte får egna parkeringsplatser. Istället ska kommunen, via privata investerare, satsa på ”mobilitetshus” – en slags samlingshus med cykelparkering, bilparkering, bilpooler och laddstolpar.

Mikael Jämtsved (MP), kommunalråd i Järfälla, menar att det finns en skillnad mellan vad kommunstyrelsen säger och vad de faktiskt gör i klimatarbetet.

– Miljöpartiet tycker att målsättningarna i klimat- och energiplanen är bra. Vi håller med om att transport är den största utmaningen. Samtidigt har vi inte sett så mycket hända under rådande kommunstyrelse. Till exempel måste ännu mer fokus ligga på att bygga bostäder i direkt anslutning till kollektivtrafik, istället för att bygga nya parkeringshus.

Den genomsnittliga utsläppsminskningen i kommunen har mellan åren 2008 och 2017* legat på knappt en och en halv procent om året. Detta har varit under såväl blått som rödgrönt styre. Samtidigt pekar forskningen från CEMUS på att Järfälla bör sänka utsläppen med femton procent per år.

Mikael Jämtsved menar att det krävs radikalare politik om Järfälla ska minska utsläppen med femton procent per år. Det är inte bara kommunen som styr detta, utan det kräver även beslut på Riksdagsnivå.

– I kommunen handlar det om att i varje beslut se hur utsläppen kan minskas. Under dagens styre är åtgärderna ofta för små eller missriktade.

*Statistik från SCB. För de två senaste åren finns inte statistik tillgänglig.

Text: Jenny Nyman
jenny.nyman@jakobsbergsfolkhogskola.se
Bild: Wikimedia Commons