PFAS-smällen: 50 miljoner på tillfällig lösning

PFAS-gifterna på det gamla flygfältet tvingar nu Järfälla kommun till en jätteinvestering. Men de 50 miljoner som ska läggas på en ny reningsanläggning är bara en tillfällig lösning på ett mycket större problem. Pengarna går till att rena vattnet, medan källan till giftet lämnas kvar i marken.
– Utan att åtgärda källan skjuter man problemet framför sig och överför både kostnader och risker till framtiden, säger Ian Cousins, professor i miljökemi.

AI-SAMMANFATTNING:
• PFAS-föroreningar från en gammal brandövningsplats i Järfälla hotar att spridas till Igelbäcken och Säbysjön.
• Kommunen satsar 50 miljoner på vattenrening, men låter de giftiga ämnena ligga kvar i marken.
• Forskare varnar för att lösningen är kortsiktig och skjuter kostnader och risker på framtiden.
Sammanfattningen har gjorts med hjälp av AI och är kvalitetssäkrad av Järfälla i Fokus.

Problemet är som mest akut vid den gamla brandövningsplatsen i slutet av Majorsvägen. Under decennier användes här PFAS-haltigt brandsläckningsskum som runnit ner i marken och grundvattnet. Efter flera driftstopp i den nuvarande reningen krävs nu krafttag för att stoppa gifterna från att nå Igelbäcken och Säbysjön.

Lösningen är en ny anläggning för 50 miljoner kronor. Men trots prislappen fungerar den bara som ett dyrt plåster på ett blödande sår; den filtrerar bara vattnet som pumpas upp, medan de giftiga massorna lämnas kvar i jorden. 

Miljöforskare kritiserar metoden att bara rena vattnet utan att sanera marken. Ian Cousins, professor i miljökemi vid Stockholms universitet, förklarar i ett mejlsvar till Järfälla i Fokus att det är en kortsiktig lösning.
– Utan att åtgärda källan skjuter man problemet framför sig och överför både kostnader och risker till framtiden. PFAS bryts inte ned naturligt, så föroreningen fungerar i praktiken som ett permanent utsläpp. Den fortsätter att spridas med grundvattnet och kan påverka nya områden över tid, skriver Ian Cousins på mail.

Även Lutz Ahrens, professor vid SLU, varnar i ett mejl för att förlita sig på enbart vattenrening. Han menar att åtgärder vid källan bör prioriteras:
– Även om det kan framstå som kostnadseffektivt på kort sikt, innebär kontinuerlig drift och underhåll betydande ackumulerade kostnader över tid samt risker kopplade till driftstörningar eller bristande finansiering. Dessutom innebär kvarlämnade föroreningskällor att ansvaret i praktiken överförs till framtida generationer, skriver Lutz Ahrens.

Forskarnas varningar belyser kommunens dilemma. Järfälla är enligt lag tvingade att stoppa spridningen, men drar sig för en full sanering som beräknas kosta hundratals miljoner. Kommunen menar att staten bär ansvaret eftersom det var Försvarsmakten som drev flygfältet, och väntar därför på att de ska ta notan.

Att sanera nu ses som en för stor ekonomisk risk. Därför läggs miljonerna på att behandla symptomen medan ansvarsfrågan utreds. Men så länge staten nekar ansvar tickar kostnaderna vidare, och ”plåstret” på Majorsvägen blir dyrare för varje dag.

Järfälla i Fokus har sökt Järfälla kommun för en kommentar kring den långsiktiga planen, men har i skrivande stund inte fått något svar.

Vad är PFAS? PFAS är en stor grupp syntetiska kemikalier som är mycket svåra att bryta ner i naturen och därför ofta kallas för “evighetskemikalier”. De används i många vardagsprodukter, till exempel impregnerade kläder, stekpannor med non-stick-beläggning och brandskum. PFAS kan spridas i miljön, särskilt via vatten, och kan då hamna i dricksvatten och i kroppen. Ämnena kan lagras länge i människor och djur och har kopplats till olika hälsorisker, som påverkan på immunförsvar och hormoner.