De har missat måltavlan: En hyllning till skidskyttet

Varje vinter, i och med mörkrets fall och solens avsked söker jag mig likt ett skepp söker sin fyr efter andra källor av ljus. Teven är en av de källorna, vinterstudion är den stora glödande kärnan. Och nu har skidskyttesäsongen precis skjutits igång i och med de pågående världscuptävlingarna i Östersund.

Det är märkligt att ha en passionerad kärleksrelation till en liten sport som är så långt borta. Och som man aldrig heller utövat. Jag känner ingen utanför min närmsta familj som sitter helg efter helg för att följa när världscupcirkusen rullar igenom Antholtz till Ruhpolding till Holmenkollen och vidare. Med det sagt: vi är ett starkt gäng, jag, syrran, brorsan, mamma och pappa. När vi inte sitter framför teven ihop går WhatsApp-chatten varm. “Hurraaaa!”, “TJOHOO!” och “Jaaaa!” är de vanligaste uttrycken ihop med diverse emojis föreställande stjärnor och medaljer.

Märkligt nog har samma magi inte riktigt infunnit sig hos andra människor, förstår jag ibland.

-Ni kollar väldigt mycket på teve, sa ett ex med en kyla som jag tror påminner om en bister februaridag högst upp på läktaren i Pokljuka, en gång när hon hade äran att få vara över i mitt föräldrahem en tävlingshelg under säsongen.

Mina vänner brukar se på mig med ett förvirrat uttryck som säger ungefär “du skojar va?” när jag nämner att jag inte kan promenera på Söder, spela tennis i SALK-hallen eller äta våffelbrunch på lördagen vid 13 på grund av det där viktiga jaktstartsloppet över 12,5 kilometer i skidskytte, där Jesper Nelin (om man är positiv) har god chans på sjätteplats och blomsterceremoni.

Inte ens längdskidåkarna kan hålla sig och levererar då och då passivt aggressiva instick mot skidskyttarna i media. Som William Poromaa om att skidskyttar skulle vara dåliga längdskidåkare.

-Inte misslyckade, men… alltså ja, fan, det är lite tufft att åka fort på skidor, så jag provar att skjuta lite grann också. Vila lite emellan.

Visst, William Poromaa kanske har rätt i att skidskyttarna inte är snabbast i spåret. Men skidskytte handlar inte om att bara åka fort – det handlar om att förmå sig att stanna, att tvinga ner pulsen under 40 sekunder, och att sedan hantera ett par centimeterstora prickar femtio meter bort. Att vara en bra skidskytt handlar inte bara om kondition, utan om kontroll. Den som inte bemästrar det, får faktiskt sikta på längdskidåkningen istället.

Och visst, mitt ex kanske har rätt i att vi kollar ”väldigt mycket på teve”. Jag kan tänka mig att det inte alltid är lätt att dela vardag med en människa vars helger styrs av skjutmattor i Kontiolax. Men att offra en förgylld frukost för en spännande jaktstart handlar inte om att titta på teve – det handlar om att delta i en viktig familjeritual.

Så nästa gång mina vänner himlar med ögonen, eller en elitlängdåkare levererar en passivt aggressiv pik, tänker jag bara: De har missat måltavlan. 

För medan ni i resten av landet letar efter en ny TV-favorit, har vi redan hittat den. Och den som inte förstår att tystnaden på skjutvallen i Soldiers Hollow skapar det starkaste bandet i ett vardagsrum i Järfälla, har aldrig upplevt idrottens verkliga magi.