Konst möter dyslexi i ny utställning
Just nu pågår konstprojektet Världen bortom orden i Jakobsbergs konsthall. Konstnärerna, som alla har dyslexi, har här skapat utrymme för samtal och lärande i utställningen Dyslektiska rum, som pågår till den 15 januari 2022.
— Vi vill förmedla att ingen är ensam med sin dyslexi. Tillsammans blir vi starka, säger utställare Runa Alakoski.
Järfälla kommun är först med att ställa ut konstprojektet Världen bortom orden, resultatet av en pedagogiskt utforskande arbetsprocess om dyslexi. Här jobbar ungdomsgrupper tillsammans med pedagoger genom workshops. Målet är att skapa en mötesplats där unga med dyslexi kan lära sig av varandras erfarenheter.
Utställningen är den första av projektets tre delar. Michaela Granit, regissör och manusskribent och Karin Lind, scenograf och konstnär, ligger bakom idén och har jobbat i många år för att få fram en helhet.
– Att ha skrivsvårigheter är fortfarande stigmatiserat. Många döljer det på olika sätt. Det i sig är ett jätteproblem, men vi jobbar för förändring, säger Michaela Granit.
Karin berättar att det pågår en process kring att öka kännedomen kring dyslexi, och att nästa steg är att se om det finns metoder eller strategier som kan vara användbara i skolor eller i yrkeslivet.
– Genom våra workshops och samarbeten vill vi ta reda på om det finns strategier att jobba vidare med i vardagen. Därför är det viktigt att projektet får ta plats i det offentliga. För att få ut så mycket som möjligt är vi intresserade av att jobba med olika grupper och uppmärksamma fler vinklar, säger Karin Lind.
Projektet har som vision att lyfta dyslektikers egna kreativa metoder och processer. Syftet är att ge elever samma möjligheter som barn utan dyslexi har. För att få fram fler röster och erfarenheter består projektet även av en föreställning som visas runt om i Sverige under nästa år. Elever och ungdomar som deltar i projektgruppen redigerar och utarbetar texter och berättelser som ska bygga ett helhetskoncept.
Runa Alakoski, 23, är en av utställarna på Världen bortom orden. Hon blev tillfrågad om att vara med i en projektgrupp tillsammans med andra som lever med samma problematik.
– Jag har skämts jättemycket för min dyslexi genom åren och försökt gömma den, men i det här sammanhanget har jag förstått min dyslexi och nu får den finnas, berättar Runa.
Tillsammans med grundarna Karin Lind och Michaela Granit har utställarna bollat idéer och jobbat i workshops för att låta idéerna bli till verklighet. Utan några förväntningar på projektet känner Runa sig tacksam och stolt över resultatet. Hon önskar att få fortsätta vara med i projektets olika delar och bidra till föreställningar i form av texter och manus.
– Jag har hittat nya vägar för att komma runt min dyslexi. Den finns där och kommer alltid att göra det. Det har varit svårt att acceptera svårigheterna med att ha dyslexi, men att arbeta i det här projektet har gjort det roligare att ha dyslexi. Jag känner mig inte ensam längre.
Natelin Kulhan
natelin.kulhan@jakobsbergsfolkhogskola.se