Hur går det med kommunens klimatkontrakt?

Järfälla kommun har skrivit under Europas första klimatkontrakt för att bli en klimatneutral kommun till år 2030. Klimatmålen ska nås tillsammans med Viable Cities. Trots ambitiösa mål menar Miljöpartiet att det politiska samarbetet mellan Socialdemokraterna och Moderaterna lett till minskade miljösatsningar.

Klimatkontraktet som kallas klimatneutrala Järfälla 2030 signerades den 8 december 2023 på European Viable Cities Day. Kontraktet utgår från ett nationellt initiativ där Järfälla tillsammans med andra kommuner och myndigheter ska skynda på omställningen genom smart teknik, hållbar samhällsplanering och samverkan med lokala näringslivet och kommuninvånare. Mellan 2019 och 2021 genomfördes projektet Klimatneutrala Barkarbystaden, som sedan utvidgades till att omfatta hela Järfälla kommun.

Den 23 september i år fick Järfälla ett nytt politiskt styre i form av ett samarbete mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Partierna har enats om att styra Järfälla resten av mandatperioden som jämbördiga parter. Samarbetet sträcker sig fram till valet 2026 då parterna kommer gå till val som självständiga partier.

Miljöpartiets politiska sekreterare Michael de Grasse menar att miljösatsningarna har försämrats på grund av det nya styret mellan Socialdemokraterna och Moderaterna.

–Det är mycket som går ganska dåligt just nu. Vi hade väldigt ambitiösa miljö- och styrdokument i Järfälla som nu håller på att revideras. Klimatmål stryks och försämringar görs för att anpassa till Socialdemokraterna och Moderaternas budget. Den senaste budgeten från det nya styret kommer att ha ganska allvarliga konsekvenser för kommunens hållbarhetsarbete, säger Michael de Grasse.

Tillsammans med Viable Cities, vars mål är klimatneutrala städer 2030 med ett gott liv för alla inom planetens gränser, ska Järfälla kommun enligt klimatkontraktet 2030, bidra till det globala klimatmålet i enlighet med Parisavtalet.

Klimatkontraktet ska uppdateras varje år och enligt Miljöpartiet vill Socialdemokraterna och Moderaterna anpassa klimatplanen efter kommande årsbudget 2025, istället för Parisavtalet.

–Detta är kanske det tydligaste exemplet på hur vi tänker helt annorlunda, vi vill använda Parisavtalet och bryta ner det till lokal nivå för att sedan komma fram till vad det skulle innebära för kostnader, säger Michael de Grasse.

Under kommunfullmäktigemötet den 21 oktober tidigare i höst, påpekar Eva Ullberg, kommunalråd för Socialdemokraterna, det svåra ekonomiska läget kommunen befinner sig i och vikten att få kontroll över utvecklingen som sker. Vidare menar Ullberg att man konkretiserar åtgärder som går i linje för miljöplanen 2030, där 359 miljoner kronor ska investeras, dock anses det finnas frågetecken för om det finns en ekonomisk täckning för investeringen.

– För att öka kontrollen anser vi att ärendet ska återremitteras för att anpassas till kommande budget år 2025, 2026 och 2027, säger Eva Ullberg.

Patric Andersson är kommunalråd och gruppledare för Miljöpartiet i Järfälla kommun, och tackar för yrkandet från Eva Ullberg under kommunfullmäktigmötet eftersom det visar som han menar skillnaden mellan Miljöpartiet och ”grådinosaurierna” som ska styra kommunen framöver.

–Vårt samhälle, ekonomi och liv bygger på miljöns axlar, inte tvärtom. Klimatförändringarna här i Järfälla väntar inte på att vi ska få ordning på våra budgetar, säger Patric Andersson i kommunfullmäktigemötet.

För miljöplanen 2023–2030 som Järfälla kommun publicerat anses 18 indikatorer utvecklas positivt, 3 indikatorer saknar en tydlig trend och 3 indikatorer utvecklas negativt. I de indikatorer som saknar en tydlig trend innefattas: fjärrvärmeproduktion av förnybara energikällor, skyddad natur och invasiva främmande arten jättebalsamin. De indikatorer som utvecklas negativt är: resor med kollektivtrafik, innovationsvänliga upphandlingar och miljöcertifierade och miljödiplomerade företag.

Megha Huber är hållbarhetschef på Järfälla kommun och menar att en viktig del av att Järfälla kommun ska nå klimatmålen är utbyggandet av tunnelbana.

–Trafikstarten för tunnelbanan till Barkarbystaden i slutet av 2027 är en viktig satsning för att vi ska nå klimatmålet till 2030. Vi jobbar för att kunna elektrifiera transportsektorn. Budgeten har minskat, men vi har en driftbudget och målet kvarstår så vi jobbar fortsatt med miljö- och klimatfrågor, säger Megha Huber.

Ida Bohman från Viable Cities är processledare för klimatneutrala Järfälla 2030 och har valt att inte lämna en kommentar.