Hurra, nu får barn och ungdomar tävla igen!

30 april, 202127 april, 2023 Lucas Ericsson

I onsdags beslutade Folkhälsomyndigheten att barn och ungdomar får börja spela matcher igen, ett mycket positivt besked.

Att spela matcher är något som de allra flesta barn och ungdomar vill göra, annars riskerar idrotten att kännas meningslös och leda till att många slutar. Vilket redan har hänt under coronapandemin. SVT rapporterade i mitten på mars om att föreningsidrottandet har minskat i alla åldersgrupper mellan 7-25 år.

Jag spelade själv fotboll och tennis när jag var yngre och ser möjligheten att spela matcher tidigt som avgörande om du vill bli bra.

Jag kom igång med tävlandet i tennis först vid elva års ålder vilket var sent. I min första match blev jag dessutom lottad mot en av de bästa killarna i Stockholm så det blev ingen jätterolig debut… Efter det fortsatte jag att tävla ganska intensivt men det var svårt att mäta sig med killar som hade spelat längre och hade en större vana.

I individuella sporter är tävlingsspel i unga år oerhört viktigt för utvecklingen. Det är en sak att träna med sina kompisar i den trygga tennisklubben och känna sig som en stjärna, en helt annan sak att komma ut i verkligheten och möta andra.

Jag förlorade nästan alltid jämna matcher, något som i många fall handlade om nerver. Rädslan att förlora blev större än viljan att vinna. Det går bara att komma ifrån detta problem genom att tävla, tävla och fortsätta tävla, även om man till en början mestadels förlorar. Det kan låta tufft men den enda vägen framåt tror jag är att härdas.

Därför är det väldigt problematiskt att tappa en lång period av tävlande. Dels för att många slutar då idrottandet känns meningslöst och dels för att man löper risk att stanna i utvecklingen.

För ett par år sen började jag på egen hand träna löpning och springa en del lopp. Det var bland det roligaste jag visste under en period. Ett intresse som tyvärr har minskat i takt med att det inte finns några lopp att anmäla sig till och se fram emot.

Just nu är min kropp stelare än någonsin. Jag har en liten vision om att börja träna för att springa mitt första Stockholm marathon nästa år. Men då vill jag vara i mitt livs form. Just nu känns det dock väldigt långt bort. Jag har helt tappat intresset för att ge mig ut och springa då jag inte har något att träna för i närtid.

För att vara ute och löpa själv är inte speciellt kul. Att ha en nummerlapp på bröstet och spurta konkurrenter över ett upplopp är kul!

Jag har full respekt för smittspridningen i samhället och att tävlingsspel i vissa idrotter inte är lämpligt. Men jag vill samtidigt påtala hur viktigt tävlingsidrott är. För de flesta är det därför som man håller på och därför är det så härligt att barn och ungdomar nu får börja tävla igen!!