Järfällasonen “Kronwallade” sig in i mitt hjärta

15 säsonger i Detroit Red Wings, toppat med en Stanley Cup 2008. OS-guld och VM-guld med Tre kronor. Ändå glöms Järfällasonen Niklas Kronwall bort bland de många och stora hockeyspelare Sverige har fostrat de senaste 20 åren.

Sverige fostrar ishockeystjärnor på löpande band till världens bästa hockeyliga, NHL. Ser man tillbaka i historien blir man alldeles starry eyed av kvaliteten. Peter Forsberg, Henrik Zetterberg och Henrik Lundqvist. Nicklas Lidström, Niklas Bäckström och… Niklas Kronwall, Järfällas egen guldklimp. Eller passar hans namn in där? 

Jag tycker det, men det känns som att han har glömts bort av majoriteten. Förståeligt på ett sätt. Han spelade ändå i Detroit Red Wings under stora delar av sin karriär, där han delade isen med stjärnor som Nicklas Lidström och Henrik “Zäta” Zetterberg. De är så klart unika och står för en egen sfär av artisteri med klubba och puck. 

Det ska inte glömmas bort att Niklas Kronwall alltid har funnits där, på samma is. Han har vunnit sitt OS-guld och Stanley Cup. Två SM-guld och ett VM-guld. Han en av få i Sverige som lyckats med det. 

Han lyste, på sitt sätt, genom att spela i skuggan av stjärnorna. Det behöver man inte vara en hockeynörd för att se. 

Han levererade inte många poäng. Inga snygga soloräder. Det som får småbarnen att träna teknik på bakgården. Däremot är han den ryggrad som säkerställer att artisterna får det utrymmet som de kräver för att briljera. En vinnarskalle ut i fingerspetsarna!

Att bli “Kronwalled”. Så kallas det när en spelare tacklas kraftfullt. Motståndarna bokstavligen studsade som gummibollar mot en betongvägg när han vände upp höften i full fart. “OUCH!”

Jag står upp och applåderar för denna fallna stjärna, både för hans framgångar i världens bästa hockeyliga och i ett av världens bästa Tre Kronor. Han är på en nionde plats över spelare med flest matcher i Red Wings. Få svenskar förunnat.

Niklas Kronwall spelade den hockey som gjorde att jag en gång i tiden förälskade mig i sporten. 

Att han dessutom varje år kommer hem för att träna hockeykidsen i Järfälla HC är stort. Vilken hjälte!

Text:
Marcus Liedbergius
marcus.liedbergius@jakobsbergsfolkhogskola.se
Foto: 
Foto: Axel Bridal
Foto: www.puckprose.com