Hallå där distansläraren… Fredrik Carlsson

Inställda laborationer och studiebesök men enklare att komma i tid till lektionerna. Coronapandemin har förändrat mycket i undervisningen. Det kan folkhögskoleläraren Fredrik Carlsson 39 år intyga. 

I mitten av mars kom uppmaningen från regeringen att undervisning ska bedrivas på distans från gymnasiet och uppåt. Det inkluderar Jakobsbergs folkhögskola där Fredric Carlsson arbetat i tre år.  Distansundervisningen förändrar förutsättningarna för deltagarna men även lärarna tvingas in i en helt ny situation. Fredrik leder numera lektioner framför datorn från sin lägenhet hemma i Tyresö. 

Kan du beskriva hur en lektion kan se ut nu under Coronapandemin?

Först tar jag närvaro och då måste alla deltagare slå på sina kameror och mikrofoner så vi kan se och höra varandra. Sen går jag igenom vad som händer framöver på kursen och därefter dagens lektioner. Ibland delar jag min skärm om jag vill visa något eller så skickar jag en länk till något de kan titta på själva, exempelvis en dokumentär. Sen jobbar de antingen enskilt med frågor kring detta eller så får de diskutera avsnittet tillsammans i mindre grupper digitalt. Ofta har jag klassen en hel dag och då brukar deltagarna få tid att jobba på egen hand med något större arbete. Då finns jag tillgänglig att prata med om sitt arbete eller om något annat. Vi samlas varje heltimme och tar närvaro och stämmer av hur det går med uppgifterna för dagen.

Hur upplever du att det går?

Det är en ovan situation för de flesta men överlag tycker jag det går bra. Det känns som att alla försöker göra det bästa av situationen. 

Vilka är de största utmaningarna för dig som lärare på distans?

Att få till samma känsla som i ett fysiskt klassrum. När jag är på plats kan jag skapa en annan form av gemenskap med klassen. Vi kan lättare få ögonkontakt och interagera med varandra. Det är lättare att få till spontana diskussioner. Nu under distansundervisningen känns många lite reserverade då vi tittar på varandra genom en skärm där varje individ syns i en liten ruta. Om någon deltagare dessutom tycker det är obekvämt att ha kameran på, då är det bara en bokstav man ser på skärmen. Det blir väldigt anonymt. 

Finns det något positivt med distansundervisningen?

I det digitala klassrummet är det väldigt lätt att kunna hjälpa varje deltagare ostört. Man ses i det digitala mötesrummet och då är allt fokus på den enskilda deltagaren utan att annat runtomkring tar fokus. För de deltagare där distansundervisningen funkar är det också lättare att komma i tid till lektionerna.  Det är bara att slå på datorn hemifrån så är man på plats. 

Vad saknar du mest i undervisningen?

Att få träffa deltagarna fysiskt på plats i skolan. 

Vilka moment kan ni inte utföra som vanligt?

Laborationer är svåra att genomföra på distans eftersom det krävs särskilt material, som exempelvis organ som vi ska dissekera. Därför har vi inte gjort någon labb på distans alls. 

Sen får vi ju också ställa in studiebesök som vi annars hade gjort.

Känner du att du haft svårare att motivera dig själv i distansundervisningen jämfört med att leda en vanlig lektion i klassrum?

Nej, inte alls. Drivkraften finns alltid där, att få finnas till för deltagarna i undervisningen. Då spelar det ingen roll om klassrummet är digitalt eller inte. 

Felix Jörnén