Så ska kommunen få Järfällaborna att rösta i EU-valet

Valdeltagandet i Järfälla gick ned under det senaste riksdagsvalet. Nu vill kommunen bjuda på kaffe och bulle för att locka till samtal om demokrati och EU-val. 
– Målet är att valdeltagandet inte ska sjunka, säger Åsa Enrot, avdelningschef för demokratiutveckling i Järfälla.

Affischering och närvaro på sociala medier. Järfälla kommun vill synas på flera sätt inför EU-valet. Nytt inför det stundande valet är att kommunens demokratiambassadörer ska vara ute på gator och torg, för att prata demokrati. De pratar flera språk och bjuder på kaffe och bulle.

Åsa Enrot är avdelningschef för demokratiutveckling i Järfälla. Hon är ansvarig för att leda arbetet som ska uppmuntra fler Järfällabor att rösta i EU-valet den 9 juni. 

–Främst så vill ju vi prata om att bevara demokratin, den är viktig. Det är tilltalet vi arbetar med, berättar hon för Järfälla i Fokus. 

Järfällas valdeltagande under förra EU-valet låg på samma nivå som resten av landet, runt 54 procent. Men inom kommunen skiljer sig valdeltagandet kraftigt åt.
I valdistriktet Tallbohov röstade endast 25 procent av de röstberättigade i EU-valet 2019, en minskning med åtta procentenheter sedan föregående EU-val. Samtidigt ökade valdeltagandet med nästan sex procentenheter i Bolinder strand, ett valdistrikt med högt valdeltagande på drygt 73 procent. 

Kommunens budskap ska dock vara det samma oavsett stadsdel för att alla invånare ska känna sig involverade. Kommunens budskapet inför valet är “I Järfälla röstar vi”,
– Det här med att bara pinpointa områden som har lägre valdeltagande gör ju att man kanske känner sig ännu mer utpekad, säger Åsa Enrot. 

När ni är ute och pratar med medborgarna, får du någon känsla kring varför man inte röstar?
– Många undrar, räknas min röst? Det kan också handla om att man inte har kunskap kring valet, men det är svårt att säga eftersom det är väldigt få röster som vi har fångat i fokusgrupperna, menar Åsa Enrot. 

Två områden med lågt valdeltagande är Snapphanen och Tallbohov. Här röstade endast var fjärde person i förra EU-valet. Det är dessutom tre respektive åtta procentenheter lägre valdeltagande än föregående EU-val. I dessa områden har åtta av tio invånarna utländsk bakgrund. Järfälla kommun har endast valinformation på svenska oavsett vilket område man delar ut information i.

Går det inte att göra affischer om EU-valet på flera språk för att göra informationen tillgängligare?

–Jo, men det har vi inte valt att göra, säger Åsa Enrot

Kommunen lägger cirka 100.000 kronor på att informera om EU-valet, berättar Åsa Enrot. Satsningen är riktad till kommunens invånare men finansieras också med deras skattepengar.

Vad är målet med era insatser kring EU-valet?
– Jag hoppas att invånarna tycker att det är viktigt att man går och röstar, att det blir en outcome. Om vi har ett demokratiskt samhälle, så är det liksom den styrningsmodell som vi allra bäst tycker om, förklarar Åsa Enrot

Ja, många stöttar säkert att ni gör det här arbetet, men vad kan man förvänta sig som invånare att ert arbete leder till?
-Jag tänker att valdeltagandet inte ska sjunka, det är liksom vår målsättning, menar Åsa Enrot.