Kulturutbyte i fokus på språkcaféet där unga och pensionerade möts

2015 startade Röda Korsets språkcafé i Jakobsbergs bibliotek för att underlätta integrationen av nyanlända. Vi möter deltagaren Asiya, som för fyra år sen flyttade till Sverige från Eritrea, och språkvärden Peder Norling.

 

Asiya, 17, deltagare.

Vad tycker du om språkcaféet?

– Det är roligt att delta. Jag och mina kompisar läste om språkcaféet på anslagstavlan i skolan. Här lär jag känna nya människor från andra länder. Jag lär mig också hur jag på ett bra sätt bemöter nya människor som kommer till språkcaféet och inte kan prata lika bra svenska.

Gillar du att gå på språkcaféet?

– Ja! Jag visste inte så mycket om andras kulturer förut. På språkcaféet säger människor vad de tycker och delar sina åsikter om språket. Här får vi vara öppna. Vi pratar om våra framtidsplaner. Om man inte kan språket kan man inte jobba.

Hur är det annorlunda att lära sig svenska på språkcaféet i jämförelse med i skolan?

– I skolan får vi uppgifter. Här ger språkvärden tips på vilken typ av språk som passar till skoluppgifterna. Vi jobbar med uttal. Vi lär oss betydelsen av de nya orden vi lär oss vilket är bra eftersom det är ibland är det svårt att veta vilka ord som passar i en mening. 

 

Peder Norling, 69, språkvärd.

Varför är du språkvärd?

– Jag vill hjälpa de som flyttar hit till Sverige och få dem att känna glädje i att vara här. Innan jag blev pensionär reste jag mycket och jobbade utomlands med olika personer. På språkcaféet får jag träffa människor från olika kulturer igen.

Hur bestämmer du vad du ska prata om?

– Jag försöker inte planera för mycket så att samtalet ska kännas fritt. Det är viktigt att jag kan prata på ungefär samma sätt med alla deltagare i min grupp. Om jag anpassar mig till de som är på en högre nivå pratar jag förbi de som inte kan svenska lika bra. De som är på en högre nivå behöver ofta sin egen språkvärd.

Hur gör du när du lär ut svenska till nybörjare?

– Jag försöker använda enkla ord och förklaringar. Jag sitter inte och förhör dem på grammatik, det är betydelselöst i början. Det skiljer mig nog från en vanlig, mera petnoga lärare. Det gäller bara att jag får igång dem att prata.

Vad upplever du att deltagaren har svårast med?

– Det skrivna ordet. Det kan också bero på att vi är så mycket i mobilens värld. Vi skriver och läser så lite. Samtidigt kan svenska ord vara svåra att stava.

Vad måste en språkvärd kunna?

– Det viktiga är att de har bra kunskaper i svenska samt kunskaper om vår kultur, som till exempel att många svenskar äter julskinka under julen. Det är viktigt att språkvärdarna ger de som vill lära sig svenska modet att göra det.

Vad är det bästa med att vara språkvärd?

– Det bästa är att kapa distansen jag ser att många barn och unga som kommer hit har med svensk kultur. De lever för sig själva och tar till våld, knark eller kriminalitet. På språkcafét finns möjligheter att få unga in i en harmonisk värld där vi kan dela erfarenheter med varandra.

Text: Alina Weckström
alina.weckstrom@jakobsbergsfolkhogskola.se

Bild: Alexander Ellhar
alexander.ellhar@jakobsbergsfolkhogskola.se