Snart olagligt att strunta i barnens rättigheter
Den första januari blir FN:s barnkonvention lag i Sverige, tjugo år efter att regeringen skrev under den. Fyra elever på Fastebolskolan i Järfälla berättar om utmaningarna i att få sina åsikter hörda.
Enligt svenska Unicef kommer lagen om barnkonventionen, som träder i kraft den första januari i Sverige, göra det svårare för myndigheter och beslutsfattare att inte sätta barnets bästa i centrum. På lokal nivå innebär det att landets kommuner måste fokusera mer på barnrättsperspektivet i deras arbete.
– Barnkonventionen är redan inbäddad i social- och skoltjänstlagen, men den nya lagen ställer högre krav på helheten, säger Jenny Johansson Berggren, barnrättsstrateg i Järfälla kommun.
Felicia Stenlund, Yassar Caliskan, Hanna Wennerström, 11 år, och Sara Larsson, 10 år, går på Fastebolskolan och hoppas att den nya lagen kommer gynna dem. De tycker att vuxna måste bli bättre på att lyssna på barn.
– Barnkonventionen borde vara lag i alla länder. Alla barn ska ha samma rättigheter, oavsett om de bor i Sverige eller någon annanstans, menar eleverna.
Järfälla kommun följer redan barnkonventionen, menar Jenny Johansson Berggren. Hon håller dock med eleverna – det behövs bättre dokumentation kring hur vuxna ska lyssna på barn.
Jenny Johansson Berggren har utbildat kommunens förvaltningar kring barnrättsfrågor inför lagens tillämpning. Barnkonventionen kommer att ha samma status som andra svenska lagar och om man bryter mot barnkonvention kan man bli dömd enbart för det.
– Det har man inte kunnat göra förut, säger Jenny Johansson Berggren.
Sedan 2003 ordnar Järfälla kommun varje år en barnhearing där för- och grundskoleelevers röster lyfts. Det är ett demokratiskt evenemang som sker under en dag då barn får ställa kommunpolitiker till svars. Eleverna från Fastebolskolan gillar att unga får möjligheten att lyfta sina åsikter, men är missnöjda med responsen från kommunen.
– Vi vill få raka och tydliga svar men kommunen skjuter upp våra frågor, säger säger Hanna Wennerström. Kommunen säger som jag, när jag ska städa rummet: “vi tar det imorgon”
En snackis på Fastebolskolan har varit ett hårt trafikerat övergångsställe på Fastebovägen. Förra året tog eleverna upp att de ville ha ett farthinder där eftersom många går den vägen till och från skolan. Efter en tid gick kommunen med på ungdomarnas förslag men i samband med byggandet av farthindret togs trafikljusen, som hade stått där innan, bort.
– Hur går det ihop? Det känns som att de inte bryr sig om vår säkerhet, säger Hanna Wennerström och de andra nickar instämmande.
Detta är en av flera frågor där eleverna inte har fått svar på varför kommunen agerat som de gjort. Även när de har fått svar är det inte alltid lätt att förstå.
– Det är bra att vi får säga vad vi vill, men kommunen använder krångliga ord vi inte alltid förstår. Hur ska vi då kunna påverka? säger Hanna Wennerström.
En annan omtalad fråga är skolmaten som under hösten fick en egen barnhearing ägnad åt sig. Där har eleverna lyckats påverka.
– När vi pratade om det blev det bättre. Oftast är maten god men många blir irriterade på att matsedeln inte alltid stämmer, säger Felicia Stenlund.
I framtiden hoppas eleverna på Fastebolskolan att barnkonventionen tvingar politiker och kommunanställda att vara tydligare med orsakerna till besluten som berör dem, istället för bli lämnade utan svar.
Text: Alina Weckström
alina.weckstrom@jakobsbergsfolkhogskola.se
Text och Bild: Love Apelman
love.apelman@jakobsbergsfolkhogskola.se
