ATTUNDA BRANDKÅR HAR TJÄNAT MILJONBELOPP PÅ PERSONALFLYKT

Järfälla i Fokus har tidigare rapporterat om att arbetsmiljön på Brandkåren Attunda har fått brandmän att säga upp sig på löpande band. Nu kan Järfälla i Fokus avslöja att personalflykten fortsätter och Brandkåren Attunda har tjänat miljoner på uppsägningarna.

Under hösten 2021 infördes en rad strukturella förändringar och effektiviseringar i Brandkåren Attunda som orsakade stort missnöje bland brandmännen. Folk började prata om att säga upp sig och 2022 var personalflykten ett faktum.

Arbetsmiljön har sedan dess fått kritik av både Arbetsmiljöverket och en advokatbyrå som fick i uppdrag att göra en extern utredning. Advokatfirmans utredning landade i bedömningen att arbetsmiljön är problematisk och att den borde utredas vidare.

Detta har såväl Järfälla i Fokus som tidningen Mitt i rapporterat om.

Ingen utredning 

Sex månader har gått. Men någon vidare utredning har inte tillsatts. 

Varför man valt att inte tillsätta någon utredning enligt Michael Obua, administrativ chef för Brandkåren Attunda, handlar om att alla beslut knutna till advokatbyråns externa utredning fattas på politisk nivå.

Samtidigt fortsätter personalflykten i oförändrad takt och missnöjet är fortsatt utbrett.

I en intervju med Järfälla i fokus i vintras berättade förbundsdirektör Martin Öhrstedt att missnöjet inte kom som någon överraskning. Redan innan Brandkåren Attunda införde de strukturella förändringarna och effektiviseringarna tog man höjd för att det skulle komma att ta skruv hos personalen. 

–  Det var ingenting som var oväntat.

Man förberedde även de ansvariga politikerna.

–  Vi har gått igenom allting och berättat det kan bli en turbulent period och det gäller att ha uthållighet, så politiken är väl involverad i de här besluten och står bakom det till 110 procent, sa förbundsdirektör Martin Öhrstedt.

Han syftade då på den politiska ledningen före valet 2022, då Emma Feldman (M) var ordförande för direktionen.

Målet 

En gång i kvartalet hålls det direktionsmöten med de ansvariga politikerna och räddningstjänstens ledning. 

– Där ramar man in vad som är viktigt för verksamheten, till exempel att vi ska va en stark ekonomisk part i våra medlemskommuner, vi ska jobba med hållbarhet och miljö och vara en bra räddningstjänst, berättade Martin Öhrstedt i intervjun i vintras.

Det är på de här mötena som man tar fram verksamhetsplanen.

På direktionsmötena lägger politikerna fram ett handlingsprogram på fyra år åt gången. Förbundsdirektören för räddningstjänsten ser sedan över vilka förändringar som ska till för att möta det politiska handlingsprogrammet och presenterar dem. Varför man kommit fram till att man behövde effektivisera förklarar Martin Öhrstedt så här:

– Vi får de pengar vi behöver men såklart vill politikerna att det ska vara en bra, effektiv organisation så det finns ju inget utrymme för något lull-lull utan det ska vara slimmat och bra, vi ska använda skattepengarna på ett bra sätt, men vi ska också ha en bra verksamhet och det har vi idag, sa Martin Öhrstedt. 

Dyra pensioner

Något som tynger räddningstjänstens ekonomi är brandmännens särskilda avtalspension, som kallas SAP-R. Den möjliggör för brandmännen, som uppfyller särskilda kriterier att gå i pension mellan 58-64 års ålder, då arbetet anses särskilt slitsamt. För arbetsgivarens del består SAP-R:en i en pensionsskuld som byggs upp till den anställda under åren, fram tills den dag då den anställde går i pension. Men om brandmannen säger upp sig på egen begäran får arbetsgivaren, alltså den brandkår som personen är anställd i, behålla de pengar som utgör pensionsskulden.

Hur man effektiviserar på de särskilda avtalspensionerna förklarade Martin Öhrstedt så här:

– Om någon av de här slutar eller går över till en annan räddningstjänst, låt säga att det är en 40-åring, då kanske han har jobbat ihop en SAP-R på 7-8 hundratusen, då går den tillbaka till vår verksamhet direkt, det är ingenting som individen kan få ta med sig, det är pengar som vi kan använda.

Det sammanlagda värdet på avtalspensioner som kommit Brandkåren Attunda till godo när brandmän sagt upp sig från januari 2022 fram till mars 2023 uppgår till ett värde på närmare fem miljoner. 

–  Det känns otroligt cyniskt att man inte gör någonting åt personalflykten när man tjänar på det, säger huvudskyddsombudet, Lars Hagman.

Emma Feldman (M), ledamot och tidigare ordförande för direktionen, vill inte ställa upp på intervju. Samtliga uttalanden om politikens inblandning av Martin Öhrstedt och Michael Obua som redovisas i artikeln har mailats till henne men hon avböjer att yttra sig i någon form.

Foto: Stine Christophersen