“Varför hugger kommunen ner alla träd?”
Järfällas invånare är upprörda över att kommunen fäller så många träd. Kalhyggen i både bostadsområden och naturreservaten kan väcka anstöt, men ska enligt kommunekologen Katarina Ekestubbe förbättra naturen på lång sikt.
Cecilia Skoog är en av många som känner sig svikna av Järfälla kommun. För cirka tre år sedan stod tre stora granar utanför hennes tomt, som både skyddade mot insyn och gav en vacker utsikt.
– Nu ser vi tak, garage och ett bostadsområde. Inga fler ekorrar och knappt en enda fågel kvar. Vi hade minst tre stora hackspettar och en blåmes som byggde bo här. Trots att det är tre år sen nu får jag ont i magen varje dag jag ser eländet, säger hon.
Detta är verkligheten för många i Järfälla. Cecilia Skoog har själv försökt plantera nya träd men det att det tar tid för dem att växa. Innan granarna höggs ner fick hon, genom kommunen, kontakt med den som skulle avverka träden.
– Vi pratade länge och jag bad honom spara våra träd. Jag märkte ut granarna jag ville ha kvar, precis som han bad mig. Men ändå höggs de ner, mitt framför ansiktet på mig.
Träd och buskage hjälper till att skydda mot insyn, dämpa buller och bidrar till en känsla av frid i bostadsområden. Men eftersom träden många gånger står på kommunal mark har du som privatperson, enligt Järfällas kommunekolog Katarina Ekestubbe, lite att säga till om. Katarina Ekestubbe menar att man måste finna sig i de beslut som tas och lita på kommunens expertis.
– Vi följer miljöbalken och vårt uppdrag är att titta både ur miljö-, trygghets- och säkerhetsaspekter. Vi gör detta utifrån beprövad kunskap, säger hon.
Hon berättar att det finns många orsaker till varför kommunen hugger ned träd i naturreservatet.
– Det är viktigt med mångfald i naturen och vi jobbar långsiktigt. Yngre träd av tall, asp och gran kan exempelvis inte växa för nära inpå stora ekar vid Hummelmora Hage för då dör ekarna snabbare. Vi hugger alltså ned en viss typ av växtlighet för att en annan sort ska kunna växa.
Hon berättar även att kommunen har vidtagit åtgärder för att skydda sig mot saker som skadeinsekter, skogsbränder och instabila träd med fallrisk. Vilket resulterar i oundvikliga kalhyggen.
– Vi jobbar ju för att bevara skogen, men sen finns det områden i kommunen där all mark ska exploateras. Där man exempelvis bygger bostadshus eller butiker, säger Katarina Ekestubbe.
Cecilia Skoog har länge varit i kontakt med kommunen gällande skogsavverkningen och fått olika förklaringar på varför man valt att hugga ner träden i närområdet.
– Senast blev förklaringen att folk hade gömt knark i skogen bakom gymnastikhallen och att buskar och träd vid lekparken måste bort så att inte någon våldtäktsman kan gömma sig där. Men ta tag i orsaken istället, vi kan väl inte asfaltera hela Järfälla. Tro mig, knarket och våldet skulle finnas kvar ändå, säger Cecilia Skoog.
Det finns alltså flera anledningar till varför kommunen väljer att rensa bort skogspartier. Beroende på om marken ägs av kommun, stat eller privatperson kan besluten skilja sig åt.
Som Järfällabo kan du dock alltid framföra din åsikt och skicka in förslag och önskemål till kommunen. Cecilia Skoog och hundratals andra Järfällabor lyckades på detta sätt rädda skogen vid Fastebolskolan för tre år sedan och stoppade bygget av sex höghus.
– Vi delade ut informationsblad, knackade dörr och fick listor påskrivna. Vi bjöd in alla partier och visade dom runt i skogen och tog fram gamla papper på att fauna och flora är värd att bevara. Vi engagerade skolan, som skulle mista sin orienteringsskog, och de boende som skulle bli av med sin fina park.
Klicka in här om du vill lämna in egna förslag till kommunen!
Text: Tatjana Järvelä
