NyheterSamhälleSenaste

Kommunernas samarbete ska få slut på våldet

Bild: Tilda Wendefors

Genom direktkontakt med kriminella gäng ska Järfälla och Upplands-Bro enas mot gängvåldet. Ett år efter projektets start pågår ett intensivt arbete i kommunerna. Nu följer Järfälla i Fokus upp vad som har hänt. 

Förra året meddelade Järfälla kommun att de satsar på strategin Gruppvåldsintervention (GVI) för att minska grovt och dödligt våld i kriminella kretsar. Strategin, vars främsta syfte är att minska skjutvapenvåld, bygger på ett samarbete mellan Järfällas och Upplands-Bros kommuner, kriminalvård och polis. Idag är arbetet i en intensiv fas och förra veckan genomförde kommunen ett så kallat “call-in”, ett möte där man kommunicerar direkt med personer från kriminella gäng.

På mötet medverkade representanter från kommun, kriminalvård och polis. Bland talarna fanns exempelvis en före detta kriminell och en förälder som förlorat sitt barn till våldet. Med mötet vill man framföra att samhället inte tolererar grovt våld, och att det kommer få konsekvenser om det inte upphör. Torgny Söderberg, lokalpolisområdeschef i Järfälla, medverkade och har också lett arbetet med metoden under året. 
– Det är ett känsloladdat möte med ett tungt budskap, men det finns ett hopp om att samhället vill hjälpa den som vill lämna det kriminella livet.

Lokalpolisområdeschef Torgny Söderberg medverkade på ett call-in-möte förra veckan. Det gjorde även Vesna Jovic, kommundirektör i Järfälla kommun, och Ida Texell, kommundirektör i Upplands-Bro kommun. Bild: Tina Engström/Polisen.

Förutom “call-in”-möten har polisen också personliga samtal med de som ingår i kriminella grupper. I samtalen lyfts det att det finns en väg ur kriminaliteten. Om behovet finns kan sanktioner riktas mot den specifika gruppen. Det kan bland annat handla om ökade kontroller och att prioritera utredningar kopplade till gruppen. Kriminalvården kan också utfärda vistelseförbud på vissa platser för de gängmedlemmar som är villkorligt frigivna. 

Det främsta syftet med GVI-strategin är att minska våldet, men Torgny Söderberg berättar att arbetet även gett andra positiva effekter. Han nämner bland annat att förståelsen för problemen ökat i lokalsamhället då representanter från exempelvis idrottsföreningar medverkat på “call-in”-mötena. Samarbetet mellan kommuner, kriminalvård och polis har också förbättrat annat brottsförebyggande arbete, till exempel ett ökat fokus på skolorna.
– Vi har samverkat extremt bra och det har fått väldigt positiv effekt. Kommunerna har varit väldigt positiva till att våga prova den här metoden, säger Torgny Söderberg.

William Wikström från Brottsförebyggande rådet (Brå) jobbar med implementeringen av GVI på olika platser i Sverige. Han instämmer i bilden av att samarbetet fungerat väldigt bra och säger att metoden anammats på ett “exemplariskt sätt”.
– Det som är extra kul är att detta är den enda etableringen i landet med två kommuner. Förr kunde ett sånt upplägg vara en utmaning, men det har inte varit några problem.

William Wikström. Bild: Brå

Han säger att det är för tidigt för att uttala sig om effekterna av arbetet med GVI i Järfälla. Just nu pågår en processutvärdering som kommer vara klar efter sommaren. 

GVI-strategin har tidigare använts i bland annat Malmö, då under namnet “Sluta skjut”. Det har förekommit kritik mot “Sluta skjut”, där det hävdats att det saknas evidens för projektets effektivitet. På det svarar William Wikström från Brå att brottsförebyggande arbete generellt är svårare att utvärdera och förväntningarna måste vara rimliga. Dessutom menar han att processutvärderingar i Malmö har visat positiva resultat och att projektet gett mervärde för alla inblandade. Att problemen i Sverige är stora är också en anledning till att fortsätta testa olika brottsförebyggande metoder. 
– Om kravet på insatser ska vara att det är hundra procent fastställt att det är effektivt, blir det inte många strategier som man kan använda. Vi måste fortsätta testa det som är lovande, så länge det inte har en motsatt effekt såklart. Detta är ett arbete under utveckling.

Text: Elisabet Eriksson
elisabet.eriksson@jakobsbergsfolkhogskola.se